Att planera en vandring handlar om betydligt mer än att räkna kilometer. När jag drog igång planeringen för min kommande långvandring Glaciär till hav (18 dagar + vilodagar) insåg jag snabbt att jag behövde en helt annan tydlighet kring hur lång tid jag faktiskt kommer att vara ute och röra på mig om dagarna. På mina tidigare turer har jag varit van att köra ganska mycket på känn. Det fungerar rätt okej när marginalerna är stora och äventyret är tidsbegränsat, men på en längre sammanhängande vandring krävs en helt annan hållbarhet. Plötsligt räcker det inte med en kvalificerad gissning. Om logistiken kring matransoner, navigation och transporter ska hålla hela vägen, måste tids- och distansplaneringen ha en bra struktur.
Många av oss som varit ute på lederna vet ju att två mil på pappret och två mil i verkligheten är två helt olika saker. En dag bjuder på lättvandrade skogsstigar och platta grusvägar och nästa bjuder på blockterräng, sega höjdmeter och tekniska passager. På kartan ser sträckorna nästan identiska ut, men kroppen (och klockan) kommer att berätta en helt annan historia när man ska ligga ute flera veckor i sträck.
Detta fick mig att börja läsa på om hur erfarna vandrare faktiskt planerar sina dagsetapper. Jag upptäckte att det finns flera olika sätt att uppskatta hur lång tid en etapp tar och hur mycket energi den kommer att kräva.
I den här artikeln tänkte jag dela med mig av hur jag själv resonerar just nu. Jag är ingen fjällguide och jag påstår inte att det finns ett rätt svar. Däremot har jag försökt samla de metoder som verkar användas mest och jämföra dem med mina egna erfarenheter.
Om du också planerar din första längre vandring hoppas jag att det här kan spara dig några timmars googlande.
Följ gärna mina vandringar och äventyr på insta: stronger.forlife >>
Planera vandring – kort sammanfattning
Om du bara ska komma ihåg tre saker så är det dessa:
- Planera efter höjdmetrar, inte bara kilometer.
- Lämna alltid marginal.
- Testa dagsetapperna i ett planeringsverktyg.
- Kortare första dag är nästan aldrig en dålig idé.
Börja med att fundera på varför du vandrar
Det här är nog den första insikten jag fick. Jag märkte att jag nästan började planera som om jag hade en tight tidspress. Hur långt kan jag gå? Hur många kilometer borde jag klara? Hur många dagar kan jag spara?
Sedan stannade jag upp.
Jag ska inte springa ett lopp eller gå snabbt för att anpassa mig efter någon. Jag ska vara ute i naturen i flera veckor. Helt själv på mina villkor.
Jag vill hinna dricka en kopp the vid en sjö, fotografera soluppgången och ha energi kvar när jag kommer fram till tältplatsen. Om jag planerar för långa dagar redan från början finns risken att hela vandringen handlar om att hinna fram innan mörkret.
För mig blev det en viktig påminnelse om att planeringen ska passa syftet med vandringen.
Det finns många därute som gärna vill pusha på och berätta hur långt de har gått per dag när de var ute och vandrade sist. Och att man borde klara mer än 10-15 km per dag. MEN, glöm inte att utgå från din egen kapacitet. Om du inte vill stressa utan känna att du har tid till vila, till fotopauser, om du har korta ben och inte så snabb, så är det precis det du ska utgå ifrån. Det är DIN vandring.
Själv har jag kommit fram till att ta det ganska lugnt i början, känna in kilometrarna och om orken finns ta någon mer topptur i slutet av min långvandring.
Kilometrar berättar bara halva sanningen
Det är lätt att stirra sig blind på kilometer. Springer du en mil på flat mark vet du preics vad som väntar, men i terräng säger distansen faktiskt inte särskilt mycket.
Ta två etapper på 15 kilometer som exempel: Den ena går längs en mjuk skogsstig, den andra bjuder på 1 100 höjdmeter över blockterräng. På kartan ser de likadana ut, men i verkligheten är det två helt olika världar för både knän och tidsplanering. Det är just därför höjdmeterna (och inte bara kilometrarna) som man måste ha koll på när man planerar en längre vandring.
När det går uppför bromsas tempot upp direkt, särskilt med tung packning. Och även nerför! Eftersom jag kommer att bära mat för en hel del dagar på den här turen, kan jag inte utgå från mina vanliga tider från kortare turer. Tyngdlagen gör sitt och det är något jag behöver räkna med i planeringen nu.
Planera vandring: Två sätt att uppskatta hur lång en dagsetapp blir
När jag började läsa på om detta upptäckte jag att det finns flera olika modeller. Jag kommer att nämna två stycken som är enkla att använda. De ger inte exakt samma svar, men de hjälper till att sätta rimliga förväntningar.
1. Naismiths regel
Naismiths regel används för att uppskatta vandringshastighet och vandringstid. Den är enkel att använda och passar bra när du snabbt vill få en uppfattning om hur lång en dagsetapp kan bli.
Vi tar ett exempel
Du planerar en etapp som är:
- 15 km
- 400 höjdmeter upp
- 300 höjdmeter ned
Börja med att räkna ut tiden för sträckan.
15 km / 5 km/h = 3 timmar
Sedan lägger du till tiden för stigningen.
400 höjdmeter motsvarar ungefär 40 minuter enligt Naismiths regel, eftersom 600 höjdmeter räknas som en extra timme.
Den uppskattade vandringstiden blir därför ungefär 3 timmar och 40 minuter.
Det som är viktigt att känna till är att den ursprungliga Naismiths regel inte räknar med nedförsbackar. De 300 höjdmetrarna ned påverkar alltså inte beräkningen, trots att de i verkligheten ofta är ganska krävande om leden är brant eller stenig.
2. Equivalent Flat Distance
EFD försöker inte räkna ut tiden. I stället räknar den om höjdmetrar till motsvarande kilometer på plan mark. Det finns flera olika varianter, men en vanlig tumregel är:
100 höjdmeter upp ≈ 1 kilometer på plan mark
Modellen räknar även med utför, men med en lägre faktor eftersom nedför vanligtvis kostar mindre energi än uppför.
Vi använder samma exempel:
- 15 km
- 400 meter upp
- 300 meter ned
Steg 1 – Räkna stigningen:
400 höjdmeter = cirka 4 km extra
Steg 2 – Räkna nerför
En vanlig förenkling är att räkna:
300 höjdmeter ned ≈ 1,5 km extra
Steg 3 – Lägg ihop allt:
15 km + 4 km (uppför) + 1,5 km (nedför)
Equivalent Flat Distance ≈ 20,5 km
Det betyder inte att du går 20,5 kilometer. Det betyder att kroppen ungefär kan uppleva ansträngningen som att gå drygt två mil på platt mark.
Jag tycker att den här modellen är väldigt användbar när jag jämför olika dagsetapper. Två etapper kan båda vara 15 kilometer långa, men om den ena motsvarar 18 kilometer och den andra 22 kilometer på plan mark blir det ganska tydligt vilken dag som sannolikt kommer att kännas tuffast.
Då jag har känsliga knän har jag valt att använda denna formel med modifikationen att jag kör 1 km per 100 höjdmeter varesig det går uppför eller nedför, som en förenklad tumregel. Detta för att skona knäna mest möjliga. Min vandring kommer också vara kuperad och mycket nerför så jag tror detta blir optimalt för mig.
Samma principer gäller oavsett om du planerar en fjällvandring eller en långvandring genom skog och lågland.
Så… hur långt ska man egentligen vandra per dag?
Det beror på.
För mig handlar en bra dagsetapp inte om att gå så långt som möjligt. Den handlar om att hitta ett tempo som fungerar under hela vandringen utifrån ens egen kapacitet. För mig är den här tabellen ett bra riktmärke, men när jag planerar tittar jag alltid på höjdprofilen innan jag bestämmer dagens etapp.
Tabellen nedan visar ungefär hur långt man kan vandra på en dag beroende på terräng.
| Typ av vandring | Rimlig dagsetapp |
|---|---|
| Lätt terräng | 20–30 km |
| Skogsleder | 15–25 km |
| Fjäll med mycket höjdmeter | 10–20 km |
| Första långvandringen | Börja kortare och öka successivt |
Planera vandring med planeringsverktyg
När jag började planera mina dagsetapper testade jag olika kartor och planeringsverktyg. Det finns flera populära verktyg, bland annat Mapy, Outdooractive och Komoot. Jag har tittat lite på alla tre, men Mapy var det verktyg som passade bäst för mitt sätt att planera så jag har valt att hålla mig till det.
Mapy
Det jag gillar mest är att det är väldigt enkelt att använda. Jag kan klicka ut en rutt och direkt se hur lång den är, hur många höjdmeter den innehåller och hur lång tid vandringen uppskattas ta. Jag kan spara olika vandringar i mappar och enkelt justera rutterna genom drag-and-drop på start- och slutpunkt.
En annan sak jag uppskattar är att kartan känns väldigt detaljerad. Många mindre stigar finns med och jag tycker att den ger en bra överblick när jag planerar flera dagar i rad. Och den funkar klockrent offline.
Bra funktioner:
- Kartor över hela världen – inte bara Europa eller Tjeckien, utan global täckning.
- Ruttplanering och detaljerade kartor för flera transportsätt – bil, cykel, promenad och kollektivtrafik.
- Offlinekartor – gratisversionen låter dig ladda ner ett helt land (inklusive regioner) och använda kartor och navigering utan internet.
- Höjdprofil på rutter – perfekt när du planerar vandringar eller cykelturer.
- Import och export av GPX-filer – praktiskt för friluftsliv och GPS-enheter.
Mapys beräkning av distans
Jag tycker att Mapys beräkning av distans och tid känns ganska rimlig utifrån mina tidigare dagsvandringar men också utifrån exempelvis modellen ”Equivalent Flat Distance”. Jag vet förstås inte exakt hur de räknar. Men det verkar som att de tar hänsyn till både distans, stigning, lutning och vilken typ av väg man går på.
Jag har en dagsetapp i mapy som ser ut så här:
- 14 kilometer
- 310 höjdmeter upp
- 202 höjdmeter ned
Detta beräknas till ungefär 4 timmar vilket då är rimligt.
Det som är riktigt roligt här är hur väl appens beräkning faktiskt stämmer överens med de modeller vi just gått igenom. Om vi räknar enligt EFD (Equivalent Flat Distance) med min egen ”knävänliga” modifikation (där vi lägger till 1 km per 100 höjdmeter både uppför och nedför) landar vi på:
14 km + 3,1 km + 2 km = 19,1 km i upplevd ansträngning.
Räknar man med ett ett realistiskt, lugnt vandringstempo på runt 4,5–5 km/h med tung packning på en sådan sträcka, så landar man också klockrent på runt 4 timmar. Att appens algoritm ger i princip exakt samma svar bevisar verkligen min poäng, att dessa teoretiska modeller är inte bara skrivbordsprodukter, de fungerar utmärkt som ett praktiskt verktyg i verkligheten.
Andra populära planeringsverktyg
Det finns många bra verktyg för att planera vandringar och hitta nya leder. Jag har valt att använda Mapy eftersom det passar mitt sätt att planera, men det finns flera andra populära alternativ som kan vara värda att titta på.
Outdooractive
Outdooractive är ett uppskattat verktyg bland många vandrare och erbjuder ett stort bibliotek med färdiga leder. Förutom karta och höjdprofil finns ofta information om underlag, sevärdheter, vattenkällor och bilder från andra användare. Om du gillar att upptäcka nya leder och få inspiration från andras vandringar kan Outdooractive vara ett bra alternativ.
Komoot
Komoot är ett annat populärt planeringsverktyg för vandring, cykling och andra friluftsaktiviteter. Det är särskilt känt för sin stora användargemenskap där människor delar med sig av rutter, bilder och tips. Precis som Mapy går det att planera rutter, se höjdprofil och ladda ner kartor för användning offline, vilket är praktiskt om du ska vandra i områden med dålig mobiltäckning.
Det viktigaste är egentligen inte vilket verktyg du väljer. Det viktigaste är att du hittar ett verktyg som du trivs med och lär dig använda det ordentligt. För mig blev det Mapy. Det är också viktigt att förstå att alla bygger på uppskattningar. Ingen app vet hur du mår den dagen, hur tung din ryggsäck är eller hur många gånger du kommer att stanna för att njuta av utsikten. Därför använder jag verktygen som stöd i planeringen, inte som ett facit.
Mina tankar just nu
Det här är de metoder och verktyg som jag själv har landat i när jag planerar min vandring från Glaciär till hav. Kommer planen att hålla hela vägen? Det vet jag faktiskt inte än.
Det är först när jag står där med ryggsäcken på ryggen som jag kommer att få veta om mina dagsetapper är lagom, om mina uppskattningar stämmer och om jag har varit för optimistisk eller för försiktig.
Men redan nu känner jag mig betydligt tryggare än när jag började planera. Jag har en bättre förståelse för hur kilometer, höjdmetrar och terräng samspelar och det gör det mycket enklare att lägga upp en realistisk plan.
När vandringen väl är genomförd kommer jag att uppdatera den här artikeln med mina erfarenheter och jämföra planeringen med hur det faktiskt blev i verkligheten. Förhoppningsvis kan det hjälpa dig som planerar din egen långvandring.
Nu återstår bara den roliga delen. Att ge sig ut och uppleva mitt äventyr!
Läs vidare
Om du också planerar en långvandring kanske de här artiklarna kan vara intressanta: